Lite måste man väl få unna sig?!

Igår eftermiddags åkte jag in till affären för att ladda kylskåp och skafferi. Vi var många som tänkt samma sak och det var en mix av semesterfirare och lokala som trängdes på parkeringsplatsen och inne i affären. De flesta och i synnerhet barnen hade något i händerna på väg utifrån affären, glass, bullar, cola, godispåsar. Jag såg föräldrar inne i affären fylla upp vagnarna med extra lager av mysmat som ballerinakexen, kanelbullarna, chips, marshmellows, färdiglagad potatisssallad, bearnaissesåsen och literflaskorna med läsk. Nu tänker du kanske att du vet precis vartåt jag är på väg med den här bloggen och att jag som du haft på känn, håller på att utvecklas till hälsofascist. Att man inte ska få unna sig iallafall bara lite i semestertider och ska jag nu förstöra det lilla nöjet man har? Jag erkänner att själv är lite rädd för hur det här håller på att utveckla sig;) men innan du avfärdar bloggen och trycker bort mig, läs lite till!;)
Mina matvanor har ändrat sig en hel del inom de senaste åren. När jag förälskade mig i rawfooden öppnade sig en helt ny förståelse för vad äkta hälsa vill säga. Ordet hälsa har något oinspirerat och landstingsfärgat ställningslöst över sig och jag har sällan tagit ordet i min mun om det inte var för att fälla en sarkastisk kommentar. Det fungerar bättre på engelska health, där associationen till läkning och helhet är nära. Nå men i brist på bättre begrepp just nu. Rawfooden har förfört mig in på hälsans stig som visat sig inte alls vara så tråkig, enformig och förutsägbar om jag trott. Tvärtom när jag tog vägen in på den här livsstilen har det visat sig att stigen leder igenom en varierad, rik närmast förtrollad värld fylld av både utmaningar och belöningar. Och här är inte tråkigt en ända minut.
En av de största utmaningarna för mig ligger i att inte överäta. För det är det jag gjort så länge jag minns. Jag har alltid haft ett emotionellt förhållande till mat. Jag har helt enkelt tröstat mig med mat. Och olika smaker, det mjuka, det söta, det salta, det krispiga alla dessa som går att hitta i det som kallas för convenientfoods (hittar ingen lämplig översättning men det betyder processad industrialiserad mat som är lätt att konsumera). Jag vet allt om det att vara matbakis. Och så länge jag minns har jag därför alltid haft varierade storlekar av det som om man vill vara vänlig kallar för kärlekshandtag runt i midjan. Jag är inte ute efter några idealbilder. Det är inte fåfängan som styr över den här förändringen omkring mat som jag befinner mig i (även om den finns med;) men det handlar om ett växande drive till att hela jag ska vibrera av en hög och välmående livsenergi. Något som tar den här energin är när jag överäter, och det mina vänner! kan man göra lika mycket på rawfood som på gräddsås och gös. Näringsinnehållet skiljer sig självklart men magen har det jobbigt om än på ett annat sätt. Matsmältningen är den mest energikrävande processen vår kropp dealar med. När kroppen proppar sig med mat, så kräver det mer än hälften av kroppens samlade energi för att bearbeta, skicka näringen runt till kroppen och rensa ut. Det tar alltså kraft på kroppen att deala med en påse chips. dels för att den först ska brytas ned men sedan också för att kombinationen av fett, socker, processade kolhydrater och dåligt salt ställer till en massa oreda i processen. Detta påverkar din energi nivå och ditt humör. Vår livsstil karvar närmast outplånliga spår i oss som är ofattligt svårt att bryta. När jag gick in i affären igår för att handla var det inte bara andra jag iakttog men även mig själv. Hur lätt det är att dras till diskarna med färdiga räksallads-baguetter, hyllorna med polarbröd, ballerina kex, chipsen, you name it. Hela affären är ju för bövelen en ända stor dödsfälla, om man inte naglar sig fast vid frukt och grönt men hur komma därifrån och ut till kassorna! Det finns två säkra kort som rubbar ditt välmående, ditt flow och din energi. Ett, att äta kost dominerat av lagad och processad mat. Två, att överäta. Gör du ett av dessa eller båda två ger du kroppen en utmaning som kostar både din energi, ditt humör och i slutändan även kan vara orsak till att du utvecklar en livsstilssjukdom. När jag på väg in i affären mötte den snälla mormodern med sina barnbarn med glass och godispåsar i händerna kunde jag inte låta bli att känna, -va synd! De här barnen tillsammans med flertalet av Sveriges befolkning inklusive mig själv tar det för självklart att äta också när man inte är hungrig. Och att unna oss, för lite gott måste vi ju kunna unna oss nu när vi har semester, nu när vi får besök, nu när jag har jobbat så hårt, nu när jag inte mår så bra eller vad vi nu annars har av anledningar. När jag såg barnen igår, tänkte jag på mig själv som barn. Hur det här ätmönstret började för länge länge sedan, hur otroligt djupt det sitter och hur svårt det är för mig att göra något annat. Och jag tänkte på den snälla mormodern hur hon i all sin goda och konventionella välvilja var med till att skapa mönster som skulle forma deras kroppar, deras välmående och energinivå. Ett mönster som de i sitt vuxenliv förmodligen skulle behöva kämpa mycket hårt för att kunna bryta.
Studier har visat att när man halverar matintaget för möss levde de 40 procent längre tid än de som inte hade några begränsningar i matintaget. Deras immunförsvar förbättrades och risken för cancer var 50 procent mindre samt att de förblev fysiologiskt yngre i längre tid. Andra undersökningar påvisar även en stor hälsoskillnad mellan djur som matats med kokt mat versus rå mat. Jag försöker att tänka på det när jag fyller min varukorg och när jag senare om kvällen sitter i soffan och funderar på varför jag inte köpte en påse chips nu när jag ändå va i affären!