Rawfood har varit en del av min vardag i några år nu.
I början verkade det nästan förtrollande att man kunde laga mat på det viset. Det ger ett sus och en härlig känsla att veta att man äter mat som är så fulladdad med enzymer, vitaminer och mineraler och andra viktiga ämnen som får kroppen att sprudla.
Jag har aldrig varit 100 procent raw. Det ligger inte till min natur och det passar inte in i mitt liv. Men fokuset har varit stort. Och som du kanske vet har jag även hållit workshops i rawfood-matlagning och gjort yogaevents där vi ätit rawfood efteråt. I ett år nu har jag skrivet och arbetat på en bok om rawfood och yoga.
Över vintern har lusten mattats av. Och min kost har ändrats till att vara cirka 50 procent rawfood och resten lagad mat. Det verkar inte heller som att jag kan bli klar med boken.
Så vad är det som händer?
Maten är vår medicin, det konstaterades redan av Hippocrates cirka 460 f.kr. Vi kan äta oss till sjukdom och vi kan äta oss till hälsa. Det råder inte alltid enighet om vad som är hälsosam kost och vad som är inte är. Trender, kultur, religion och filosofi spelar alla en roll i hur vi ser på mat. Idag är det stort fokus på hälsa i västvärlden. Idag har vi utbildningar för dietister, det forskas i näringslära och olika näringsterapi-trender avlöser varandra. Sett lite från sidan kan det verka som ett gungfly. Några säger si andra säger så och hur kan man veta vilket av det som är rätt?
I yogavärlden är det ett stort hausse omkring Ayurveda och några anser att Ayurveda är en naturlig del av yogan. (Ayurveda är en holistisk läkeform som kommer från Indien). Rawfooden är ett annat mattänk som smyger sig in i yogavärlden nu.
Som personligheter är vi olika. För några passar det väldigt bra med att låta sig ledas av ett system. Och vi dras till det system som matchar vår inre längtan och konstitution. För någon är det 5:2 dieten, för en annan är det stenålderskost, för en tredje är det Ayurveda, för en fjärde rawfood o.s.v. Alla dessa olika system har något att ge. De är som olika dörrar in i ett vackert hus. Men alla kan även misslyckas i sin intention. Så vad är det som gör att vi upplever oss starka, fulladdade av liv, motståndsduktiga mot sjukdomar, smidiga och ungdomliga?
Förra sommaren var jag och mina två söner i Italien i några veckor. Vi hade hyrt ett hus på Amalfikusten. Jag hade en föreställning om all den goda maten som jag skulle äta, alla goda råvaror som jag skulle använda i min matlagning. Rawfood med inspiration från det italienska köket. Verkligheten blev någon annan. Vår matlagning blev ganska ordinär, för att säga nästan undermålig. Det blev en hel del italienska surdegsbröd, pizza och pasta och inte alls de sunda inspirationskickar som jag drömt om. Men jag mådde bättre än jag gjort på länge! Jag mådde t.o.m bättre än jag gjort med alla mina sunda matvanor därhemma. Hur kunde det komma sig? Kanske för att jag fick vilat upp mig, kanske för att vi inte åt så mycket åt gången, att vi gick en del upp och ned för branta bergsstigar, badade en del och att det gick lång tid mellan måltiderna. Det var på inga vis en oförglömlig semester men jag var långt från mina vanliga rutiner och de krav som var förbundna med dem. Och det gjorde mig gott, det gjorde både kroppen och sinnet gott.
Frukosten idag blev en rostad surdegsmacka med smör och färska blåbär, min favoritsmoothie på mandelmjölk/vatten, spenat, avokado, mango, banan och kanel och så en stor kopp grönt te. Det är så här jag äter för tiden. Och vad skulle man kunna kalla det? Visst är det lite rawfood men inte helt, och visst är det lite veganskt men inte helt...så vad blir det om det inte är 100 procent något men lite av varje?........Ja, det blir väl ett liv!
Ett liv växer inte i snörräta rader! Ett liv vill ha det lite si och lite så. Ena dagen vill det vara varmt,ombonat,tillagat andra gånger vill det vara kallt, friskt och rått och ibland kan det inte bestämma sig.
Jag har lärt mig otroligt mycket i de här åren med rawfood. Det har givit mig en kunskap som jag kan använda varje dag i mina val och i att förstå hur min kropp fungerar. Men jag är att liknas vid en snirklig planta, vecklar ut mig lite här och lite där och kan inte växa rakt.
Du kommer att få se mera rawfood härifrån men den kommer att kantas, ledas, ibland spela huvudroll och ibland spela statist i den här sagan om yoga och mat som jag tydligen inte kan låta bli att berätta.
Och boken? Ja vem vet;)
