Sidor

måndag 12 oktober 2015

Att vara en kritisk yogalärare

Då och då stöter jag in i artiklar om hur yogan kan utöva underverk. Hur olika positioner kan kurera olika typer av problemställningar och hur yogan kan förbättra sportprestationer, lätta depression, öka intellektuell prestanda eller kurera en dålig rygg.

Vi yogalärare skapar yogapass, workshops och kurser baserat på vad vi lärt av våra yogalärare. Ofta handlar våra teman om att öka välmåga, få bukt med till exempel; olika smärtproblem, dålig hållning, öka självförtroende, leva mera helt och prestera bättre. Eller hur? Och vi älskar själva att delta på pass och kurser som utlovar ökad kunskap och välbefinnande.

I de år jag har jobbat som yogalärare har jag baserat mina pass och salufört yogan på grundlag av vad jag lärt av lärare och vad jag har läst i böcker och ute på nätet. Hur skulle jag kunna annat? Här är ett urval av påstående som jag lärt och fört vidare:
Twist verkar detoxande.
Bakåtböjningar stimulerar binjurarna och ger dig ett adrenalinrush.
Huvudstående förbättrar tallkottskörtelns funktioner.
Du ska inte göra inversioner när du har mens.
Stel är inte bra. Flexibel är bra.

Följ gärna länken och kolla svaren på dessa påståenden! :) http://sequencewiz.org/2015/07/15/can-twists-detox-the-liver/
Vi yogalärare har ingen formell utbildning. Och även om det står till exempel anatomi, fysiologi och biomekanik på schemat i vår yogalärare-utbildning kan vi inte med säkerhet veta att de som undervisar oss är uppdaterade eller baserar sitt material på tillförlitliga källor. Vi kan inte heller vara säkra på att de konklusioner de gör är baserad på reell kunskap och inte förtolkade att anpassa yogan.

Jag hörde en intervju med Jules Mitchell av Yoga and Beyonds, Ariana Rabinowitch där de diskuterade vilka standarder som man kunde tänka sig för att vi yogalärare skulle kunna undervisa utifrån en mera tillförlitlig kunskapsbas. Jules Mitchell tyckte det var svårt att sätta upp regler för vad en yogalärare-utbildning skall kunna för som hon sade, det är inte reellt att tvinga en yogalärare igenom en 5 års utbildning i biomekanik eller annan akademisk utbildning för att kunna undervisa. Hon menar också att det som gör yogan så tillgänglig är att det inte krävs någon längre akademisk utbildning och att detta gör att vi så att säga bara kan kasta oss ut i det och få våra erfarenheter undervägs.
Att det är just så är jag själv väldigt tacksam för. Jag skulle inte kunna ha mitt drömjobb annars. :)

Men även om jag håller med Jules Mitchell att det kan vara svårt att sätta standarden för vad man ska lära i en yogalärare-utbildning finns det något jag önskade jag fick lärt mig från första början och det handlar inte om mera anatomi, psykologi eller konsten att ge justering det handlar om att tänka kritiskt. Att lära hitta tillförlitliga källor och att veta hur man ifrågasätter dessa källor. Att våga ifrågasätta olika påståenden eller yogamyter om du så vill.

Väljer vi att köra en detoxworkshops eller en yogakurs för löpare är vårt material då tillräckligt underbyggt, baserar vi vårt material på tillförlitliga källor eller undervisar vi utifrån hörsägen och vedertagna föreställningar?

De artiklar jag nämnde i början till exempel har förmodligen blivit skrivna i god tro, grundade på påstående som vi är vana att höra och läsa om i olika yogasammanhang. Vi vill så väl. Vi vill att bakåtböjningar ska lätta depressioner, att twist ska verka utrensande, att yoga ska göra oss till bättre löpare eller förhindra att vi någonsin mera får ont i ryggen.
Men jag tror att vi är där nu då det är dags att inse att yogan inte är en mirakelkur och att det som oftast kräver komplexa åtgärder för att förändra olika problemställningar oavsett på vilket plan dessa problemställningar befinner sig.

Dess längre in i kroppens vildmark jag beger mig dess mer viktigt känns det att jag har packat ordentligt.
Att i böcker och artiklar kolla in källanvisningar kan vara en bra början. Finns det inga källanvisningar i texter som gör krassa påståenden brukar jag att kolla upp ämnet från flera håll. Att  läsa studier och forskningsresultat känns bra att göra även om jag inte förstår allt eller är utbildad i ämnet. Det ger mera ödmjukhet och det är svårare att göra påståenden vilket jag tycker känns bättre både för mig själv i min egen praxis och inför mina elever.
Att våga låta bli att lova guld och gröna skogar men att investera i en bra ryggsäck.

Här nedan följer några länkar till sidor där man kan söka på ämnen och kolla vad olika studier har att säga. Länkar också till Jules Mitchells blog och Todd Hargrove som jag tycker har mycket intressant att komma med. Det finns helt klart flera både siter och folk som sitter på tillförlitligt material och när man väl börjar att spåra leds man ofta vidare till nya vattenhål.

http://www.amjmed.com/
http://www.acsm.org/
http://www.mayoclinic.org/
http://clinics.org.br/index.php
http://www.arianayoga.com/julesmitchell/
http://www.julesmitchell.com/blog/
http://www.bettermovement.org/blog/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar