Går du regelbundet på yoga, annan träning, och/eller massage? Har du provat sjukgymnastik, akupunktur, osteopat, naprapat, kiropraktor eller annan typ av kroppsterapi och ändå är det som att det inte blir bra? Det kanske släpper i några timmar, dagar, veckor men sedan återkommer det och du har det som att du är tillbaka på ruta ett.
Jag ser en hel del olika smärtproblem som kommer och går hos dem som deltar i mina yogaklasser. Och själv dealar jag med en ond ländrygg, en stel nacke och och problem i en axel. Problem som kommer och går, ibland mera förutsägbart än andra gånger.
I min förra blogg om ryggsmärta funderade jag omkring vad det är som triggar igång smärta och vad som kan förebygga. Jag hävdade helt frankt att yoga inte var någon garanti mot livets onda eller implicit kunde garantera strålande livslång hälsa och tog upp några faktorer som jag i mitt eget tillfälle ser som mycket mera sannolika argument varför till exempel jag själv med irriterat jämna mellanrum kastas ut i en smärtcykel på trots att jag yogar stort sett varje dag, får regelbunden massage och då och då går till en osteopat. I den här bloggen tar jag det hela ett steg längre.
Smärta är ett output inte ett input
Forskning i smärta har accelererat under de senaste femtio åren och det sista ordet är förmodligen, som med allt annat, inte sagt. Men enligt forskningen fram till nu, så är smärta en komplex händelse i kroppen som är påverkad av många faktorer.
Du kanske som jag har trott att smärta uppstår när det är något som skadats i kroppen. Men så är det inte. Smärta är en signal, ett ouput som signalerar om potentiell fara. Ett slags alarmsystem som går i gång för att kroppen ska kunna mobilisera handling.
Överallt i kroppen finns olika typer av mekanoreceptorer. Sensorer som läser av förändringar i den yttre miljön omkring oss (proprioreceptorer) och i vårt inre landskap (interiorreceptorer). Och så har vi sensorer som kallas nocireceptorer och det är dessa som sansar potentiell skada.
Alla har neurotags
Vi har alla våra egna neurotags (lite som graffitikonstnären alltså;) Dessa är skapade av information från många olika aspekter inom oss. En neurotag består av allt ifrån tidigare erfarenheter med smärta, känslor, stress, föreställningar om smärta samt information från kroppen (nociceptorer)
Nociceptorer är sensorer som finns i fria nervändar i hela kroppen och dessa registrerar förändringar som har att göra med temperatur, (du bränner dig) tryck (du skär dig) och kemiska förändringar (som vid inflammation, ett adrenalinpåslag eller mjölksyra i muskler)
Smärta kan uppstå utan att det finns någon skada på vävnader till exempel vid fantomsmärta eller kronisk smärta. Men tvärtom kan också vara tillfället, skada uppstår men av någon grund väljer vår neurotag att inte reagera som till exempel när en elitidrottare skadas i en tävlingssituation. Eller om det händer en olycka där det handlar om att ta sig ur en brinnande bil, då får smärtan får vänta till senare. Eller i andra mindre dramatiska tillfällen där vi på något vis har lärt att ignorera smärta.
Ryggsmärta
Todd Hargrove skriver i sin bok "A guide to better movement" .../ Fifty two percent of people with painfree backs had at least one bulging disc or other MRI abnormality. In a similiar study, one third of individuals who had never suffered back pain had a spinal abnormality, and 20 percent under the age of sixty had a herniated disc..../
De flesta ländryggsproblem är vad man kallar för ickespecifika vilket helt enkelt innebär att det inte kan påvisas några direkta abnormaliteter eller skada. För att förstå hur detta går till måste vi förstå att smärta inte är en indikator på att skada har skett men en signal om att det finns en potentiell fara för kroppen.
Signalen kan triggas av många faktorer. Du har en gång haft ett ryggskott, ett diskbråck eller ett trauma i ryggen. Du slog i ryggen när du ramlade ned från en klätterställning eller något annan smärthistoria. Föreställning om smärta kan trigga igång smärta. Spänningar i ryggen kan ändra den kemiska balansen. Brist på syre i vävnader kan trigga igång nocireceptorer. Eller allt detta och mer därtill i en ända stor komplex härva.
Det suraste bäret i den här cocktailen är att när vi väl är inne i en smärtloop så är det väldigt svårt att komma ur den.
Det är enligt Todd Hargrove viktigt att förstå att det här till största delen är undermedvetna händelser och att det inte gör smärtan mindre verklig. Smärta är alltid verklig men varför den uppstår är inte alltid lika entydig.
Så vad händer då när vi går till osteopaten, massören, eller yogapasset och faktiskt upplever temporär lindring? Svaret kan vara att vi ersätter vår smärta för en stund med en annan smärta. Eller vi ändrar för en stund några faktorer som bidrar till smärtan som till exempel genom att ändra ledbelastning, spänning i myofascian, syretillförseln i vävnader, eller vi ändrar vårt andningsmönster eller minskar vår stressnivå. Grunden till att det oftast bara håller ett stund är att vi försöker att lindra vår smärtproblematik med metoder som bara involverar några av komponenterna i vår neurotags och det drar alltså inte upp det onda vid roten. Som jag skrev har jag sett det många gånger i mina yogaklasser och ofta upplevt det själv dels på min egen yogamattan och dels efter besök hos duktiga kroppsterapeuter. Jag mår bättre ett tag men sedan kommer värken eller smärtan tillbaka.
Men är det helt hopplöst då?
Självklar inte.
Men det finns nog inga quickfix:(
Säg goodbye till smärtloopen
Både Todd Hargrove och Greg Lehman menar att man kan ta sig ur smärtloopen genom att förstå att smärta inte alltid behöver betyda att kroppen har skadat sig.
Men hur ska jag kunna veta om den har det eller om det är gamla mönster som går på repeat?? Kroppen kanske upplever irritation i vävnaderna, eller en seglivad spänning någonstans, vilket ger syrebrist och inflammation i vävnaderna. Detta är reella komponenter i din neurotag men din rädsla för att det ska hända något allvarligt, som att du mister din rörlighet i området, inte kan gå till jobbet eller kommer att ha ont länge, är alla faktorer som bidrar till din smärta. Kunskap kan vara en bidragande orsak till att du kan ändra dina tags.
Det andra vi kan göra är att öka vår kroppskännedom. Undersökningar visar att dess bättre kroppskännedom, dess mera nyanserade kroppsupplevelse vi har dess mindre är chansen för att vi behöver leva i en smärtloop eller dras med kronisk smärta. Vi kan öka vår kroppskännedom genom yoga, vissa kampsporter, mindfulness, Feldenkreis, Alexanderteknik eller liknande kroppsterapeutisk träning. Vår livsstil kan vara en stor bidragande faktor och hur vi trivs i vårt liv, hur mycket stress vi upplever, hur vi lever vår dag, om vi får den vila vi ska ha och äter kost som är mera basisk än surgörande är alla faktorer som kan ändra dina neurotags.
Vår kropp är ett under. Till dels vill den att vi ska överleva och till dels är den som ett svårtydbart palimpsest. Vanor, föreställningar och vår historia skrivs in i kroppen och skapar de kroppsupplevelser vi har.
När vi förstår att kroppen är en dynamisk process som har sina egna tolkningar av vad som gynnar vår överlevnad och faktiskt inte alltid har rätt kan vi kanske minska eller helt eliminera kronisk smärta och bryta smärtloopen.
http://www.bettermovement.org/
http://www.greglehman.ca/http://www.greglehman.ca/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar