Kroppslig ambivalens och vikten av optimal placering (alignment) i och utanför yogan

Vad är det som gör det? Att vakna upp och känna sig bara hälften av allt. Hälften pigg, hälften trött. Hälften på, hälften av. Hälften i kroppen, hälften utanför. Hälften nöjd, hälften ahh jag vet inte riktigt. sådär kanske. Vad ska man kalla det? När allt bara är hälften av vad det kunde vara?
Det finns ett ord för det, ett ord som jag skyr som hårstrån i filen, blöta tennissockar i ett par converse, en sprucken nagel.
Ordet är; ambivalens. Brrrr.

Att leva i ambivalens oavsett i vilket område i livet är den största energitjuven och glädjedödaren. Den fixerar vår handlingsförmåga som ett rådjur fixeras av bilens strålkastarljus. Att leva i ambivalens har aldrig gjort någon glad och det kan ha ödesdigra konsekvenser.

Vem du lever med? Vad du arbetar med? Vem du umgås med? Och hur du tillbringar din tid är inte det som det här ska handla om men däremot hur du har det i kroppen. Och vikten av optimal placering. På engelska alignment.

Att inte känna sig pigg men inte heller dålig. Att ha spänningar i kroppen men den fungerar ju rimligt ändå. Att inte kunna röra sig som man vill men kroppen kan ta sig från A till B. Detta är ambivalens i kroppen. Och om ambivalens var en energitjuv i ett allmänt betraktat set up är ambivalens i kroppen också en energitjuv och den minskar vår rörelseglädje.

Ambivalens i kroppen och brist på optimal placering är samma sak!

Det sätt varpå de flesta av oss lever idag skapar en ambivalent kropp. En kropp som är fast mellan att vara spänd men som kan fungera, som har ont men som kan fungera, som är trött men som kan fungera...ja...du fattar:)

Kroppen är som modellera!
 
Kroppen formas av den form du tillbringar mest tid i genom en dag.
Det är avgörande hur vi så att säga håller kroppen i olika rörelser. Det är det för att kroppen inte ska snedbelastas.
Att till exempel gå och sitta med skor som har 2 cm höga hälar bringar kroppen ut ur sin optimala placering nästan 20 grader. Detta kan ge olika konsekvenser hela vägen upp genom kroppen och påverkar alla system såsom blodcirkulation, lymfsystemet och syresättning. Det påverkar vårt muskuloskeletala system, skapar spänningar i myofascian och ändrar belastningen i skelettet. Du böjer lite i knäna, drar svanskotan in under dig vilket komprimerar SI leden och ländryggen och vidare genom ryggen upp i nacken. Ren ödesdiger matematik!

Allas kroppar har sin egen belastningshistoria (hur kroppen belastats genom livet). Belastning är nödvändigt för att vi ska må bra men det ska vara belastning som sker i förhållande till vår optimala placering.

Den form vi formats i tar vi med oss till yogamattan. Det innebär att vi kan känna oss utmanade i vissa typer av yogaställningar. Det kan också innebära att om vi inte får hjälp med att förstå hur vi ska ta oss ur våra mönster så hindrar dessa oss i att vara i linje med en optimal placering. Leslie Kaminoff har sagt; " Asanas don´t have alignment, bodies have". Ja, det skulle väl vara solklart! Eller?
En yogaställning är en form, den har inte en opimal placering men hur min kropp uttrycker denna form är beroende av mina förutsättningar. Och en yogaställning idag kan se annorlunda ut än vad den gjorde igår. Inte för att "reglerna" för en optimal placering har ändrats men för att kroppen har en annan typ av dag.

 "Optimal placering är att låta delen samarbeta med helheten. Det vill säga hur delarna är arrangerade så att de kan utföra uppgiften mest effektivt och skonsamt."Katy Bowman

Det kan vara att din krigare idag måste vara lite kortare, lite bredare och kanske behåller du händerna i midjan istället för att sträcka upp dem. Detta betyder inte att du inte har en god placering. Har du ställt dig så att vikten och kraften kan strömma jämnt upp och ned i positionen, så att skelett, myofascia och leder sjunger i ljuv harmoni? Ja, då har du optimal placering i din yogaposition.

Däremot om du hänger i leden och knäet faller inåt tillsammans med att din fot kollapsar inåt, du svankar överdrivet eller drar svanskotan in under dig och/eller du skjuter fram bröstet och hakan? Då är det svårt för kroppen att distribuera kraft och vikt. Det påverkar hur du känner dig i ställningen, lite off, lite ogrundad och kanske påverkar det din andning och din upplevelse av fokus. Det kan också vara med till att förstärka din belastningshistoria. och det du upplever är ambivalens i kroppen.

Vi vet när vi är i optimal placering, det är när all ambivalens är som bortblåst. När vi känner oss kraftfulla, fokuserade och grundade. Men hur ska vi komma dit?

Så som jag ser det räcker det inte med att bara göra justeringar när vi står på yogamattan.
Men när vi står på mattan, så är förståelsen för och utförandet av optimal placering otroligt betydelsefullt.

Vägen till en optimal linjering kan också vara olika men en optimal linjering (hur unik den än må se ut då varje kropp är olika) är inget att dividera om, då den är beroende av biomekaniska förhållanden! (Angående biomekaniska förhållande tänker jag att biotensegritymodellen (dr. Stephen Levin) är en kanske mera relevant modell när vi försöker att förstå kroppen. Termen mekanisk rimmar inte riktigt med min upplevelse av hur det känns att leva i kroppen men när det är sagt  finns det vissa förhållanden som kroppen uttrycker sig mest optimalt i vilket inte är något att dividera om:)


Yogaställningar kan hjälpa oss att få upp ögonen för vår kropps ambivalenta och negativa belastningsmönster men om vi bara gör detta 1, 2, 3, 4 gånger 75 minuter i veckan och sedan fortsätter att leva som vanligt, ja då ökar vi välmåendet just då men som alla vet är yogan en färskvara. Visst kan det hända saker över tid men den griper inte tag och rycker upp den kroppsliga ambivalensen med rötterna.

Det vi kan göra är att ta med oss det vi lärt om oss själva ut i vår vardag. Hur vi står vid diskbänken eller kön på ICA. Hur vi slår ned på foten när vi går och springer. Hur vi sitter vid vår dator. Men det är fortfarande så att det vi gör mest igenom vårt vakna liv är det som påverkar kroppen mest. Så, absolut! visst vi behöver yoga och yoga med optimal placering är avgörande. Men vi behöver också komma upp ur stolarna, röra på oss mer än vi står stilla för att räta ut alla små krökar så att blodet kommer till ordentligt med syre och näring till cellerna. Vi behöver inte träna mera...vi behöver ta tillbaka våra kroppar. Och våra kroppar är skapade för rörelse! Ambivalens är ekvivalent till den vita fläcken på kartan. Det är först när du kommer ihåg vad ditt naturliga territorium är som du kan förhålla dig till den.

Yoga med optimal placering kan vara en del av din naturliga kropps uttryck. Men en kropp som lever fri från ambivalens och uttrycker optimal placering är inte beroende av yogaställningar.